First perfect and then the winds!

English text will follow in a few days when James get back to the north Island.

Lördagen den 22 december

Morgonen tillbringades till att packa kajaken – en syssla som just denna morgon inte kändes som min starkaste sida. Men snart var allt på plats och det var dags att ge sig av. James följde med mig för att se till att allt fungerar eftersom delar av utrustningen kom på plats lite väl sent. Allan och Joan vinkade av oss och med den senaste väderprognosen om strålande solsken och milda vindar kändes det som en bra start.
Det blev en underbar dag. Lite byiga vindar och starka strömmar men det uppvägdes lätt av det vackra bergiga landskapet med sandstränder och turkost vatten. Strax innan Cook Straits mynning slog vi läger och njöt av kvällslandskapet.

Söndagen den 23 december

Vackert väder om morgonen och det utlovades nordöstliga vindar om 5 till 10 m/s.
Väl ute på det öppna havet kändes det stort och mäktigt. På grund av min förkylning hade jag inte kunnat paddla under den senaste månaden och kände mig något ovan vid de böljande vågorna.
Det blev en färd genom ett varierande landskap. Från kala branta klippor till långa inbjudande sandstränder. Det gemensamma var att det fanns få ställen att gå iland på och jag insåg att paddlingen kommer att innebära noggranna planeringar inför var dags paddelsträcka.
Det blev en paddling med mycket medvind. Men vid White Bluffs hände det märkliga saker; ett tumult av starka vindar och elakt brytande vågor.
Strax efter White Bluffs slog vi nattläger medan barometern visade att regn var på väg.

Måndagen den 24 december

Väderprognosen löd enligt följande: ”Ny 35 kt. Sea very rough.” Hade jag paddlat på egen hand hade jag inte paddlat denna dag. Men ännu hade inte vinden tilltagit, vi var två erfarna paddlare och nästa landstigningsställe högst två timmars färd från vårt nattläger.
Med den starka medvinden tog det inte lång tid till Marfells beach med snälla surfingvågor. Sedan var frågan om fortsatt färd. Var det lämpligt att passera Cape Campbell när vädret snabbt kunde bli ”very rough”? Efter att ha pratat med de lokala fiskarna bestämde vi oss för att runda udden. Trots uddens utsatthet och den tilltagande vinden kändes det som en kontrollerad utmaning medan sträckan efter udden med starka vindbyar och kraftigt brytande vågor var en mindre behaglig upplevelse.
Torra men trötta kunde vi surfa iland på Ward Beach där vi snart föll i djup sömn …
God jul!

Tisdagen den 25 december

Nästa morgon var det – trots en utlovad sydlig vind – fortfarande en stark nordostlig vind. Än en gång valde vi att ge oss ut men när vinden började tillta i ökad styrka valde vi att gå iland.
Vi hamnade vid xxx och innan vi slog upp tältet gick vi upp till den intilliggande byggnaden för att fråga om vi fick slå upp vårt tält. Några problem att vistas på Bobs mark var det inte och när vi väl var tillbaka vid våra kajaker tog det inte lång stund innan vi blev inbjudna på julmiddag till Bob och några av hans söner. Så även jag och James fick uppleva lite avslappnad julstämning.
Under middagen blev det snart vindstilla men sedan dröjde det inte länge förrän en stark sydlig vind tog över. Men vi hade kunnat ha det sämre. För när man får en solig dag, trevligt sällskap och god mat i ett vackert landskap får man inte beklaga sig…
Ja, sedan så har jag lärt mig en massa om fjärilar för säg vad inte Robert Thomson kan om fjärilar… Han håller hus i Blenheim så hör av dig till honom om du vill göra din trädgård än mer gemytlig…